Maria Nyman var doktorand i historia 2002–2013, knuten till Södertörns högskola. Hennes väg till disputation var inte spikrak och nu är hon glad över alla de erfarenheter hon fick på vägen. I den tjänst hon har på utvärderingsavdelningen vid UKÄ kommer många av forskarutbildningens erfarenheter och kunskaper till nytta, och också den kompetens hon fick genom att undervisa. Maria ger här konkreta tips till aktiva doktorander att våga ta chansen att prova på nya arbetsuppgifter.
Jag antogs till den andra kullen av doktorander vid forskarskolan 2002. Det var en spännande tid och jag uppskattade verkligen den gemenskap och de kontaktytor som forskarskolan erbjöd. Min tid som doktorand var dock inte så spikrak. Jag fick två barn, undervisade en hel del, tog en paus och funderade på vad jag ville arbeta med efter disputation, för att därefter slutföra mina forskarstudier. Som doktorand hade jag börjat undervisa en del och skulle så småningom komma att uppskatta undervisningen mycket. Jag fortsatte med det efter disputationen och skulle under fyra år arbeta som lektor vid Södertörns högskola och Stockholms universitet.
Undervisningen i historia inom lärarutbildningen var det jag uppskattade allra mest. Det var väldigt givande att träffa och samtala med de blivande lärarna. De hade ett tydligt mål med sin utbildning och funderade mycket över hur deras ämneskunskaper skulle kunna överföras i egen undervisning. De ämnesdidaktiska moment som ofta fanns insprängda i undervisningen bidrog till extra spännande undervisningsmoment och diskussioner.
På sätt och vis var det undervisningen som fick mig att börja se mig om efter ett arbete utanför akademin och att fundera över hur jag kunde omvandla det jag lärt mig inom forskning och undervisning till något annat. Jag visste att undervisning och utbildning var något jag brann för, men jag ville också ha en tryggare anställning utanför akademin.
När UKÄ under våren 2017 utlyste en tjänst som utredare vid utvärderingsavdelningen sökte jag och fick den. Jag har nu arbetat vid myndigheten sedan 2017 och arbetet innebär bland annat att projektleda och vara medarbetare i olika utbildningsutvärderingar och examenstillståndsprövningar. En stor del av mitt arbete innebär att samordna, administrera och kvalitetssäkra det arbete som görs i olika bedömargrupper. Att göra analyser, svara på remisser och granska texter är andra delar av arbetet där jag tycker att jag haft stor nytta av min forskarbakgrund. Att tycka om att leda och strukturera arbetet i större och mindre grupper, samt att få människor att på kort tid kunna samarbeta på ett bra sätt är också en viktig grund för arbetet. Här tycker jag att den erfarenhet av undervisning som jag fick som doktorand och senare som lektor, har varit mycket användbar.
Att just få möjlighet att undervisa, eller att få möjlighet att utföra andra arbetsuppgifter vid lärosätet, tror jag är en viktig erfarenhet som berikar doktorandtiden och som kan vara till stor nytta efter disputation. Utanför akademin kan det ibland vara svårt att förklara vad en forskarutbildning innebär utöver att du skriver en avhandling. Att kunna visa att du också har arbetat med andra områden utöver den egna forskningen är ibland helt nödvändigt, då det visar att du kan fungera utanför akademin. Att arbeta med texter, leda grupper, ha ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt, att på ett pedagogiskt sätt presentera resultat och ställa frågor, är några av de många meriter du får med dig från forskarutbildningen. Det behöver du kunna förklara.
Ett tips till de som nu är doktorander är att se till att de dels försöker skapa ett CV där de sätter ord på alla de kunskaper och erfarenheter de får i sin utbildning som också kan vara användbara utanför akademin, dels tar de chanser de får att pröva andra arbetsuppgifter som kan vara aktuella vid den egna institutionen eller utanför. Det brukar ju också ordna sig till slut för de allra flesta så det är ingen vits med att oroa sig alltför mycket. Ta chanser när de kommer, vårda era kontakter, njut av doktorandtiden och den frihet den också innebär. Livet ”efter” är både lättare och svårare, men själv tyckte jag att det var skönt att få ett lite mer tryggt och strukturerat arbetsliv, även om jag ibland saknar friheten i akademin och undervisningen som jag uppskattade väldigt mycket.