Jubileumsblogg 2001–2021

Nationella forskarskolan i historiska studier firar 20 år!

John Hennessey

John Hennessey var doktorand i historia vid Linnéuniversitetet 2012–2018. Med ett globalhistoriskt ämne var det givet att han skulle dra nytta av forskarskolans satsning på internationalisering – bland annat tillbringade han en månad vid Waseda University i Japan och har fått en artikel publicerad i den ledande tidskriften Japan Review.

Jag disputerade i historia vid Linnéuniversitetet 2018 och sysslar huvudsakligen med globalhistoria, modern kolonialhistoria, nationalism, propaganda samt vetenskapshistoria. Just nu jobbar jag som postdoktor i studiet av nationella minoriteter vid Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet.

Det har varit oerhört värdefullt att lära känna doktorander från andra lärosäten och presentera artikelutkast och avhandlingsavsnitt vid forskarskolans internat. En artikel som jag ventilerade på internatet vid Bäckaskogs slott 2014 ska publiceras (efter många revideringar) i den ledande tidskriften Japan Review i december. Jag var doktorandrepresentant i forskarskolans samarbetsråd 2012–2015, vilket var en mycket lärorik erfarenhet. Jag har också deltagit i de allra flesta av forskarskolans internat under min doktorandtid (2012–2018) samt deltagit i skrivbordsbytet, med Oslo universitet 2016. Forskarskolans mobilitetsstipendium möjliggjorde en forskningsresa till Waseda University i Japan 2014 som var mycket viktig för avhandlingsarbetet.

Man brukar få höra att det är bra att utveckla ett sidospår från avhandlingsarbetet till ett postdok-projekt, och det är precis vad jag har kunnat göra. I min doktorandforskning om amerikanska rådgivare som jobbade för den japanska staten i bosättarkolonin Hokkaido på 1870-talet upptäckte jag en märklig diskurs. Amerikanerna (och andra européer) i Hokkaido beskrev ursprungsfolket Ainu som ”vita” eller till och med som ”arier” samtidigt som detta folk konsekvent beskrevs som en ”primitiv” ”döende ras”. Denna beskrivning innehöll till viss grad ett klassiskt kolonialt synsätt på ursprungsfolk, men ”ras”-beskrivningen stämde inte överens med den i västerländsk vetenskap spridda idén om ”vit överlägsenhet” som man kanske hade förväntat sig. Därför bestämde jag mig för att göra en vetenskapshistorisk undersökning om rasbiologisk forskning kring Ainu före andra världskriget. Hur har amerikanska och europeiska vetenskapsmän klassificerat och förstått Ainufolket i ett rasbiologiskt perspektiv och hur har detta påverkat deras syn på, till exempel, Japans uppgång?

Jag har verkligen haft tur att kunna driva projektet vid Hugo Valentin-centrum i Uppsala. Uppsalas ökända tidigare kopplingar till rasbiologin har på senare år lett till en bred, interdisciplinär forskning om rasism. Dessutom har Hugo Valentin-centrum en stark koppling till Hiroshi Maruyama, en världsledande expert på Ainufolket och ursprungsfolks rättigheter. Det har även varit berikande att få lära känna historiker från Uppsala universitet som jag inte träffade under doktorandtiden, då Uppsala och Stockholm ingår i en egen forskarskola. Jag hoppas att de båda forskarskolorna kommer att samordna vissa evenemang i framtiden för att öka det givande utbytet mellan de svenska lärosätena ännu mer.

Write a comment

Din e-postadress kommer inte publiceras.