David Bowling är doktorand i idé- och lärdomshistoria sedan 2019, placerad vid Lunds universitet. Efter ett händelserikt introduktionsår i forskarskolan, med gemensamma kurser, seminarier och internat runt om i landet, stannade det mesta upp när pandemin slog till. Långa dagar på zoom, gles kontakt med kollegorna och inställda arkivresor har blivit konsekvensen. Genom bidrag till digitalisering av källmaterial har ändå arbetet med avhandlingen kunnat fortsätta, om än i långsammare takt.
När jag började min forskarutbildning var jag lite osäker på vad det skulle innebära att vara en del av den Nationella forskarskolan i historiska studier. Jag hade inte tänkt så mycket på det faktum att tjänsten finansierades av forskarskolan när jag sökte; jag ville bara få tjänsten! Men nu inser jag vilken fördel det är att vara en del av forskarskolan och kunna utnyttja de möjligheter som skolan erbjuder. Som andra doktorander har nämnt i sina jubileumstexter är det trevligt att redan från början tillhöra en grupp doktorander från olika discipliner från olika lärosäten runt om i Sverige. Under första terminen fick vi möjlighet att resa tillsammans till andra lärosäten under en kurs och jag deltog också i ett internat med en bredare grupp doktorander från forskarskolan. De här möjligheterna fungerar utmärkt både för att bygga sociala kontakter med andra doktorander och för att få konstruktiva förslag och synpunkter på sitt eget forskningsprojekt.
Men då kom pandemin. Inga fler gemensamma kursresor med kollegor eller internat på vackra slott, de som Barbro anordnade så väl. (Tack Barbro!) I stället har det varit långa dagar på Zoom och alldeles för lite kommunikation mellan de doktorander som jag började med. Allra sämst har kanske varit att jag behövt ställa in arkivresor för att samla nödvändigt material till forskningsarbetet. Men även här har forskarskolan erbjudit stöd genom att ge pengar till doktorander för att beställa digitala kopior av arkivmaterial. Detta har jag också kunnat utnyttja, vilket inneburit att min forskning inte stoppades helt och hållet, även om den går mycket långsammare.
Arkivmaterialet i min forskning är ett opublicerat bokmanus av Nobelpristagaren Gunnar Myrdal som heter An American Dilemma Revisited: The Racial Crisis in the United States in Perspective. Boken skrevs som en andra version av Myrdals välkända An American Dilemma: The Negro Problem and Modern Democracy från 1944. Jag analyserar den andra boken med fokus på utveckling och förändring i Myrdals syn på lösningar av rasismproblem i USA och sätter båda böckerna i sina historiska kontexter inom samhällsvetenskapshistoria. Mitt fokus på produktionsaspekten i samhällsvetenskapen syftar till att förstå böckernas innehåll och att hitta de transnationella/globala aspekterna i texterna.
Som sagt är det oerhört givande att delta i forskarskolan och jag är tacksam för allt stöd, alla kurser och all tillhörighet som skolan erbjuder. Forskarskolan gör mycket för att vi doktorander ska utbildas till framtidens historiker och jag hoppas att jag kan leva upp till förväntningarna!